Det är italienarnas filosofi. Skönt. Som organisatorisk duktig flicka är ju det där med att göra nothing ett problem. Men jag försöker faktiskt göra slut med henne, den där duktiga flickan alltså. Går sådär måste jag ju erkänna men skam den som ger sej. Så ge mej nu lite cred för att jag var ute till tre en onsdagkväll :) Åldersångest utan anledning? Svar ja. Måste vara den nya folksjukdomen..
Igår var det middag med Kajans klassisar på ett all you can eat spare ribbs place. Inga ribbs för mej dock. Vi var först på plats för en gångs skull. Har aldrig hänt tidigare. Efter oss kom Frank och Stein, vilket på holländska blir: Frank-en-Stein. ha ha ha.
Efter middagen var det jazzkväll och sen internationella puben som tyvärr innehåller vissa holländare som inte fattar diss-vinkar (alla holländare är INTE sådana obs obs, jag vet ju att corne läser detta). Men annars bra. Mario (Italien) var kvällens lyckligaste när han lyckades fråga mej på svenska hur jag mådde. Därefter krävde han att få låna ett blont hårstrå att försvenska sej med.. Bara blåa ögon som fattas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar