It so happens..

..att ibland har man alldeles för lite tid att göra saker på. Än mindre tid har man då att blogga om allt ointressant och intressant som sker här i Dellftan. Igår var vi på visit i Haag iaf, svinkallt var det så jag gick och längtade efter gallerior som såklart lyste med sin frånvaro. Gallerior är ju inget man brukar längta efter att stöta på annars men ibland händer det tydligen. Blondingänget, dvs jag, kajsa och vår nyfunna vän Robyn från Sydney traskade runt Haag och kikade in diverse sevärdheter. Konstmuseum (vuxenpoäng), parlamentet och sånt där ni vet.. :)

På kvällen var det dags för party at lappis som här heter party at marcushof eller poptahof, som är två gigantiska höghusområden som Madde skulle gilla.. hehe. Och därefter bluesfestival (!). Detta utfördes såklart i ganska stor erasmusgrupp med lite amerikanska och indiska inslag. Mycket trevligt var det iaf. Hur som helst, kommentaren alla dagar flög ur Kajsas mun när vi stod på dansgolvet och jag säger:
-fan va lång jag känner mej (vilket är konstigt i ett land med världens längsta befolkning)
Kajsa svarar:
- Konstigt eftersom alla brukar vara så långa här, men det är nog för att det är så många utlänningar här...
Självkännedomen var på topp.

Idag har jag photoshoppat tills ögonen blöder och varit på löprunda med kajsa och en italienare. Jojo. Hade han fotbollsdress a la italien? Svar ja. Senare lärde vi även samme italienare att tvätta, han hade inte använt en tvättmaskin tidigare för det fixade hans mamma. Läskigt när fördomar slår in..