När huset brunnit ner får man irra runt på campus som en ettakladdare igen. Jag och min kära morgonsura fransyska letade oss fram till en ny betongkoloss och travade in genom dörren. Genast kom en hjälpsam herre fram och frågade var vi skulle. Ser vi inte ut som civilingenjörstudenter som hittar i denna enorma finlandsfärjaliknande byggnad? Ska jag ta det som en komplimang eller som en förolämpning, jag ska ju trots allt bli en sån där civ. ingen-jör så småningom.. jaja. 4 tappra själar kom till ännu en föreläsning om obegripliga trädgårdar iaf..
Lunch-ställe? På bibliotekstaket bland änderna. Hemlös å förvirrad som sagt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar